Igår slog jag upp morgontidningen, sörmlands nyheter, och tillät mig provoceras av en insändare med rubriken "Om homoäktenskapet". Den handlade i stora drag om att rada upp fakta och statistik som förklarande orsak till varför homosexualiteten bör hållas utanför det kyrkligt kristna äktenskapet.

     Det är bra med åsikter och okej att tycka saker men då ska man inte kasta sönder glashuset med stenar man inte vet ett dugg om.

     Alla mina millimetrar tvingade mig att kolla upp påståendena med referenser till olika studier. Så idag har jag efter timvikarierande jobb underordnat mig den ordern.

     Först kollade jag vidbrett internet och sökte på källanvisningarna. Det första jag mötte i cybervärldsforum var nästan identiska insändare fast med olika avsändare. Likheten låg lite märkligt i att de alla använde exakt samma källor med exakt samma siffror och statistik. Insändarna stod segervissa med näve i sky, inget motstånd fanns i närheten för att bemötta "sanningarna".

     Sedan hittade jag en av fyra källor som tillsammans byggde grunden för varför det inte är okej att vara homosexuell och ingår äktenskap i kristi namn.

     Insändaren återges här i form av källangivelserna.

    1:a källan:

    "En studie från Holland visar att en genomsnittlig homosexuell kan avverka 22 relationer på ett år. När parterna väl är sammanvigda är utomäktenskapliga relationer dock tyvärr vida mer vanliga än i heterorelationer (2003 Dutch AIDS project)"

    2:a källan:

    "En svensk studie visar att "skilsmässor" i homorelationen är mycket hög, bland manliga 50 % högre än i heterorelationer. Kvinnliga partner "skiljde sig" 167 % mer. Tendensen att "skilja sig" höll i sig även om man hade barn (2004 Gunnar Andersson "Divorce-Risk Patterns in Same-Sex Marriges").

    Fotnot. Observera hur upprörd författaren är när han ska prata om homosexuella, som om de verkligen kan vara gifta och ingå äktenskap - lite att "hallå kan de inte bara ligga hemma och pilla på varandra i fred, det är ju ändå det enda dem tycker om", och använder citationstecken över skilsmässa, skiljde sig och skilja sig. Bara för att tydligt markera sin ståndpunkt. Som om den inte framgår ändå.

    Källa 3:

    "Siffran för emotionellt, fysiskt och sexuellt våld är 60,5 % mellan kvinnor och 37,5% mellan män, vilket är avsevärt högre än i hetrorelationer. Den genomsnittliga längden för homorelationer är dessutom endast 2-5 år (2007 Catherine Donovan "Comparing Love and Violence in Same Sex and Heterosexual relationships).

    Källa 4:

    "Troligen kommer prästerna dock inte få viga så många par. Studier från Kanada (och även USA) visar att endast 0,6 procent av de homosexuella lever i äktenskap eller registrerat partnerskap (2007 Statistics Canada´s "Family portrait").

    Därefter avslutas det hela med följande ord:

    "Enligt Jesu inträdespredikan ska vi "omvända oss, ty himmelriket är nära" (Matteus 4:17). Enligt prästerna verkar det vara Gud som ska omvända sig. Han har ju tydligt deklarerat sin ståndpunkt, både i Gamla och Nya testamentet."

    Min spontana reaktion efter att ha läst detta var en mängd frågetecken kring bakgrund avgränsningar urvalsförfarande samplestorlek metodologiskt tillvägagångssätt reliabilitet validitet, resultaten/studien bör förkastas om inte frågorna besvaras väl. Och inte minst undrade jag över det smått bisarra försöket att göra sexuell läggning till en kausal (orsak-verkan) förklaring till varför vissa inte klarar av att ingå äktenskap och därför inte heller bör få vigas i kyrkan.

    Vad gäller källa 1, som jag inte hittade nånstans, undrar jag först vad det centrala begreppet relation har för definition i detta sammanhang?

    Sedan undrar jag hur urvalet gick till? Av titeln på källan (Dutch AIDS project)  får man en känsla av att det kanske bara var homosexuella med HIV eller AIDS som har varit med i undersökningen och nu står mall som "genomsnittlig homosexuell", grövre generalisering får man leta länge efter, och bara därigenom blir snedfördelningen stor och siffran höjs. Siffran 22 är visserligen hög men vem ska döma vem och säga vilket antal som är normalt.

    Sen snabbskummade jag igenom källa 2, som undersökte faktiska äktenskap och skilsmässorisken i förhållande till sexuell läggning, och har följande att kommentera.

    Främst undrar jag hur ett fåtal homosexuella kan stå som representativa för en betydligt större grupp och sen jämföras med en stor heterosexuell grupp. Skillnader tenderar att spridas ut och på så sätt döljas i större grupper, avvikelser bakas in i medeltal. Varför inte fler homosexuella medverkar i undersökningen är för att insändaren snubblar på sig själv och faktiska äktenskap mellan samkönade inte accepteras av fler och då är det svårt att enas i giftermål och sen vara med i en undersökning av den här typen. Sampelstorlekarna visar på detta i och med att det i Sverige och Norge där undersökningen gjordes var på 2819 homosexuella att jämföra mot 470 000 heterosexuella.

     Hur dessa homosexuella har identifierats är för övrigt också rätt intressant. Det har skett genom s k snöbollsurval, vilket är när en respondent leder till en annan som leder till en tredje och så vidare. Urvalsmetodens erkända svaghet är smalheten i representationen (personerna som är med i studien är inte obundet slumpmässigt utvalda vilket är idealet) men det tycks inte spela någon roll i insändaren där den genomsnittliga homosexuella framställs i studien och han/hon är en illojal otrogen polygamist eller nått åt det hållet.    
      Det finns ett par andra relevanta punkter att ta fasta på trots att källa två redan uppvisar markanta brister.

      Varför skilsmässorisken skulle kunna tänkas vara större för homosexuella har ingenting med kärleken till en av samma kön att göra. Det finns inga belägg för det påståendet. Då tycker jag att det finns fler goda skäl att tro att det snarare kan tänka sig bero på eventuell stress över att vara en avvikare från envåldshärskande heteronormativitet som kan vara en svårhanterlig influens i ett äktenskap. Bara för att man är bög eller flata lever man med risken att åka på stryk på stan när man håller hand eller på skolgård när man pussar förälskelse eller så får man höra hur oduglig man är på att vårda förhållande/äktenskap i tidningsinsändare eller så får man höra på teve om nya hatbrott mot homosexuella i baltiska länder.

      I studien står också att läsa att gifta heterosexuella i större utsträckning har barn än homosexuella partners. En sådan sak har stor betydelse för om man stannar i en relation eller inte när det går tungt på kärleksfronten. Författarna av studien skriver t ex, vilket insändaren nonchalerar – han har bara plockat ut det som överensstämmer med hans fördomar och tycke, att ett test visar att risken ”of divorce of gay partnerships tends to disappear when the comparison is based on childless couples”.

       Den tredje källan hittar jag inte heller nånstans men procentsatserna som lyfts fram säger ingenting när man inte vet något mer. Det behövs en kontext varifrån den är tagen, viktigast av allt att få tillgång till är givetvis hur många som deltog i studien 7, 18, 29, 82? Som alla förstår spelar det en vital roll i huruvida % är värda någonting. Och som jag skrivit tidigare är statistik lika lätt att manipulera som det är att klippa naglarna.

        Även om fallet mot all förmodan skulle stämma tror jag att män i heterosexuella relationer står för emotionellt, fysiskt och sexuellt våld i samma eller till och med en ännu högre utsträckning.

       Den fjärde källan är ett tacksamt självmål, igen. Det säger sig självt att ingen gifter sig om den här typen av insändare och åsikter serveras på morgonen förmiddagen eftermiddagen kvällen natten.

David - vill att insändarna sänker näve