Jag har pussel att lägga och jag vet inte om det är för många bitar för att jag ska klara av genomförandet. De sista delarna kanske kommer att hamras fast. Jag vet: våld löser ingenting och det borde fler bli varse. Det om något borde vara ett av uppfostrans fast förankrade uttryck. Inte motsatsen. Aldrig motsatsen.   

    Hur dumt är det inte när man ser folk som slår hårt på teven med öppen handflata för att den ska få liv och säger "lite våld löser allting"? 

    Mitt pussel är inte ett pussel om våld, det är ett arbetspussel.

    Eftersom jag är arbetslös och har skickat närmare hundra ansökningar och varit på intervjuer och fått nej på nej på nej skulle man kunna tro att texten är en självömkansventil. Det är det sista jag vill åstadkomma, jag tycker inte det minsta synd om mig själv. Det jag vill är däremot att sätta in min situation i ett större sammanhang.

      Pusselbit 1.

     Att vara arbetslös är att balansera på en smal lina. På ena sidan finns nedstämdhet och på andra meningsfullhet (läs: långtidsarbetslöshet vs. sysselsättning).

     I ett samhälle där arbete är centralt blir arbetslösheten kontrapunkten, dess periferi. Där vill ingen synas (om man ens syns där). Arbetsmoralen är så djupt rotad att den finns överallt. När jag en dag pratade med en psykiskt sjuk man förklarade han att trots att han inte kunde jobba och få lön vore det "fult" att inget göra. Sjukpenningen ska man göra sig förtjänt av. Så han åkte runt och samlade tomburkar, inte för att få pengar själv som man först kan tro, och annan skräp. "För att hjälpa miljön och för att arbeta". Han cyklade runt varje dag från morgon till eftermiddag och gjorde det han kunde.

     När man är arbetslös tappar man många rättigheter (och möjligheter). Speciellt med nya direktiv från ny regering. Man kan inte tacka nej till jobb och när sånt händer känns det som om någon med svarta Dr.Martens stampar runt på ens själ. Med andra ord är det jävligt otrevligt. 

     Pusselbit 2.

     1998 fanns det 68 000 arbetslösa invandrare med akademisk bakgrund, enligt Åsa Petersens "Bortom Normen". Betänk hur det antalet ökar om akademiker tas bort som variabel.

     Pusselbit 3.

     Igår nånstans bland aftonbladets nonsensartiklar stod att läsa om städare som jobbade på McDonalds varje natt året runt. För en lön på 5000 kr i månaden. No free burgers. Kanske att det var en av Mittuniversitetets nyutexaminerade städare?

(läs: http://vardagsemigrationen.bloggagratis.se/2007/09/13/272344-ny-utbildning-nya-chanser/)

     När han bad om högre lön fick han sparken. Andra stod i kö.

     Pusselbit 4.

     Det sägs att invandrare slösar våra resurser. Om 68 000 akademiker inte tas till vara på är det inte "vi" som slösar resurser?

     Pusselbit 5. 

     Det framstår som en smula komiskt i sin tragedi att vissa hävar att strukturell diskriminering av invandrare inte existerar i Sverige. Att det istället handlar om att "de" inte vill jobba. "Det är kulturellt".

     Pusselbit 6, 7, 8, 9 och 10.

     Välj fritt bland dina egna exempel av arbetslöshetens dysterhet och sätt i relation till städaren på McDonalds, anställd av ett städföretag, som tyckte att arbete under årets alla nätter borde vara värt lite mer än femtusen och fick sparken.

      Han är mitt pussel.