Idag har jag rensat bland pappershögar inför en stundande flytt. Bland betalda räkningar, uppskrivna boktitlar på sånt som måste läsas och flersidiga ambitiösa skolarbeten har jag hittat gamla lyriska experiment, en välkomponerad dikt om en champinjon som jag fick av en 84-årig man som jag jobbade hos när jag var hemsamarit och urklippta fängslande artiklar.

     Så dagen har innehållit städning och läsning om vartannat. Några av dagens lost & found är värda att nämna. I den största av vildvuxna högarna hittade jag Olof Lagercrantz ord ur "Om konsten att läsa och skriva":

     Vad sker när vi läser? Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita pappret från vänster till höger åter och åter. Och varelser , natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts gro. Och det sker var stund.

     Sen i nästa värdefulla spretiga hög hittade jag gamla manuset till farsans och mitt diktprojekt, två olika generationer med olika perspektiv som skrev om samma sak, och shit vad jag njöt nostalgiskt av hans "Brev från nirvana":

      Jag fick 56 sekunder.

      Till dig som brinner

      innan du förtärs, SKRIV:

      Vårens första fjäril

      Skalbaggen som flyger i skymningen

      Kärlekens första kyss

      Storstadens betongöken

      Pärlan som ingen såg

      Skogens hemliga stigar

      Björnens svarta blod

      Rymdens alla stjärnor

      Och du, Du sov och levde mitt i paradiset med slutna ögon medan frihetskämpen dog i Paraguays djungel

      och hjärtan skrek

      i mörkret.

David - fortsätter rota i läsberg

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej. Igen.   Jag dammar nu officiellt av mina skrivfingrar och aktiverar dem genom lite knappande på bokstäver. Kanske landar det i en vettig begriplig helhet eller så vimsar jag runt i några meningar och lämnar frågetecken i eder bakre huvudregion. ...

Jag var på Thomas Dilevas föreställning "Låt kärleken växa" i fredags. Det var en härlig upplevelse. Ingen är som han, alla är som han. Han sjöng vackraste sånger om mirakel som min sambo alltid gråter när hon hör och han sjöng med len röst. Han sade...

Det är väl nånstans okej att damma av tangentbordets hela alfabete när begäret andas allt högre och högre, flåsigare och flåsigare, ungefär som en telefonsexförsäljande dominatrix - om det nu finns sådana - med en undergiven övergiven kund på väg mot...

    Det får vara bra nu.

Kommer inte ihåg exakt när det stod i tidningarna, troligtvis var det förra veckan, jag vet bara att jag tänkte att jag skulle skriva några rader om det då men att tänka tankar är inte detsamma som att förverkliga dem.      Varför jag inte minns med...