Om du kniper igen ögonen så hårt du bara kan, tillåt ingen strimma nå känslig pupill. Om du sen försöker sätta öronplugg i öronöppningar och håller för med dasslockshänder, tillåt inga ljudliga vågor att smita förbi. Ta dig sedan från köket till vardagsrummet till ytterdörren till skolan till klassrummet till allt levande liv. Då möter du vardagen hos nya bekantskaper. De är dövblindfödda, kanske adderat med utvecklingsstörning, och de kanske inte vet om det men jag är deras nyblivna kurator.

     Jag ska slåss för att deras tillvaro ska bli så bra den bara kan bli. Och att personer i närheten mår bra, stöttas lugnas eldas på eller vad som krävs.

     Jag är utmanad och jag ger mig in i fajten, ett ordval som jag vet att jag kommer ångra när jag nu skriver vidare: medan barn får taktil stimulering i varma bassänger och lär sig sätt att kommunicera med omvärlden som får bortskämd ny kurator att tappa hakor av beundran.

     Fajt?

     Alla går olika matcher med olika regler men att se någon kämpa svetten ur sig för att äta, för att sätta på sig kläder, för att gå från punkt a till b och när man förstår att det inte handlar om engångsföreteelser utan om en kamp som varar varje stund livet ut då känner man öm kärlek pumpa runt i ådror. Jag har svårt att bestämma mig för om det beror på att livet är allt bra magiskt eller bara tragiskt. Men så ser jag stela fingrar liksom vecklas ut och öpnnas och formas till en hälsande hand, nån har känt registrerat och noterat min närvaro och vill hälsa på mig och då undanröjs mina tvivel - it´s all magic.
     Förresten du kan titta nu. Och ta ut öronpropparna.

David - som en bomullstuss bland hårdhudade fajters

 

sara

5 februari 2008 20:23

vill du ventilera och disskutera med någon som vet precis vad du talar om ska du snacka med Calle. han har ju jobbat ett tag med dövblinda och har således en massa erfarenheter och tips. en skrämmande tanke är att dessa människor satt inspärrade på mentalsjukhus för inte så länge sen för man inte visste vad man skulle göra.. Dom har ju verkligen gått miste om världen, inte bara ljud och ljus utan lukt, beröring och känslor som bara finns i "fria" världen. Skönt att den tiden är över nu.. iallafall i vår del på klotet. Ta hand om dig bror, och fortsätt ta hand om din omgivning. Du är så fin! Kramis

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej. Igen.   Jag dammar nu officiellt av mina skrivfingrar och aktiverar dem genom lite knappande på bokstäver. Kanske landar det i en vettig begriplig helhet eller så vimsar jag runt i några meningar och lämnar frågetecken i eder bakre huvudregion. ...

Jag var på Thomas Dilevas föreställning "Låt kärleken växa" i fredags. Det var en härlig upplevelse. Ingen är som han, alla är som han. Han sjöng vackraste sånger om mirakel som min sambo alltid gråter när hon hör och han sjöng med len röst. Han sade...

Det är väl nånstans okej att damma av tangentbordets hela alfabete när begäret andas allt högre och högre, flåsigare och flåsigare, ungefär som en telefonsexförsäljande dominatrix - om det nu finns sådana - med en undergiven övergiven kund på väg mot...

    Det får vara bra nu.

Kommer inte ihåg exakt när det stod i tidningarna, troligtvis var det förra veckan, jag vet bara att jag tänkte att jag skulle skriva några rader om det då men att tänka tankar är inte detsamma som att förverkliga dem.      Varför jag inte minns med...